nu ligger jag här i den lilla mini-sängen i mitt lilla rum i vårt personalhus igen. och det känns som att jag aldrig var hemma. vilket är en hemsk känsla! tiden har ju gått alldeles för fort, igen. nästa år önskar jag mig att jag bestämmer tiden. hur fort, respektive sakta den ska gå.

imorgon jobbar jag inte fören middagen. vi har slutat med luncherna nu, vilket innebär lediga dagar. så imorgon ska jag och britta ta oss ut i skidspåret!

M