efter ett snack med linda snurrar tankarna runt och jag kan inte sova. jag känner mig upprymd och kan inte riktigt landa någonstans. jag gillar inte att jag inte har någon plan för framtiden och jag känner mig oerhört misslyckad.

jag känner mig rastlös, "okej, nu är jag tillbaka i ljusdal. men vad fan ska jag göra?" jag brukar alltid ha fullt upp, och nu har jag inga planer alls, jag bara är. vart är den där "plan b" som man alltid ska ha i ryggsäcken? min plan b existerar inte, då min plan a tog slut lite snabbare än förväntat.

i'm all over the place. en massa som bara flyter ut överallt och inte har koll på vart jag är på väg. jag vill veta vart jag är på väg.

det känns hela tiden som att det här bara är en av dom lediga veckorna som man passade på att åka hem på, och att jag ska tillbaka till bruksvallarna inom en vecka. jag har nog inte riktigt fattat att jag är hemma för gott och just nu kan jag inte bestämma mig för vad jag ska känna.

det är inte okej. jag är inte okej.

M