nu är sista passet gjort även för den här dagen. imorgon ska jag jobba typ alla pass, plus att jag ska städa dom timmarna jag är ledig. usch, vad jag börjar bli trött på det här. det känns som att det enda jag gör är att jobba, och då jag inte jobbar, sover jag. jag saknar att kunna längta till fredagarna och helgerna. nu vet jag inte ens om att det är fredag eller lördag, för det spelar ju ändå ingen roll. det är ju inte så att jag kan planera in något i alla fall.

 

och mina jobbarkompisar, visst kan jag ha roligt med dom en stund om dagen. men det är som att vi inte riktigt kommer in i varandras liv. alla har redan sitt eget liv liksom. eller så kanske det är jag som inte släpper in dom i mitt... fast jag är ju inte ens sån person! jag släpper ju in folk i mitt liv snabbare än någon hinner säga "sweet whopidou". jag har lätt för att träffa nytt folk, men det är något som inte stämmer in här, något som gör att jag inte fungerar som vanligt. 

 

och jag längtar hem. min hemlängtan försvinner inte. nästa vecka får jag åka hem över två dagar, för att fortsätta försöka med det där satans körkortet, och om jag kunde skulle jag stanna hemma hos mamma och pappa bara. dom saknar jag nog mest. men det som jag inte förstår är att när jag bodde i ljusdal så saknade jag dom inte lika mycket, inte alls lika mycket faktiskt. då kunde jag åka hem varje helg om jag ville, men jag åkte hem kanske en gång i månaden, om ens det. 

om jag kunde, skulle jag ta tillbaka alla dom där helgerna som jag kunde åka hem till mamma och pappa och använda dom nu. nu skulle dom förbrukas hejvilt! 

 

nu ska jag försöka få hjärnan att sluta fundera så mycket och sova istället, alarmet står på 06.00 imorgon. tjena sovmorgon! 

 

M